Jobb!
puss<3
Du gamla du tjocka din feeetaa KO!
- Jag är inte sjukdomen, det är sjukdomen som är i mig
Men det känns som att den tilhör mig och att jag nu tappat all kontroll över vad jag äter hur jag äter. Det känns obehagligt och oansvarit så att jag ser ner på mig själv ännu mera. Jag har gått upp VÄLDIGT mycket nu väger nu 61,5 :O HUR KUNDE DET HÄNDA??!! Jag skämms och jag känner på kroppen att det är jätte mycket fett och att jag ser helt jävla annorluda ut. Jag vill vara jag! Men vem är jag?.
För bara någon månad och lite mer vägde jag ca 51, men min omgivning.. Mina vänner, min familj, min pojkvänn och hans familj har stöttat mig så sjukt mycket. Jag vet nu att när jag mådde som sämst mådda nästa alla dem sämre och va lite nere och inte alls glada. (Speciellt min pojkvänn och hans mamma) Mina vänner tog mera avstånd och slutade umgås med mig.
Nu har jag kommit in i yoghurt/gröt period, vilket inte är så bra efter som att jag äntligen vågat börja äta vanlig mat så har jag nu gått tillbaka.. Det har med vikten och fettet att göra! Jag vill inte se ut så här! Grejen är det att kolegor på jobbet har sakt nu att jag ser så smal ut och jag sa inget, tittade bara på henne och sen gick jag in i personal rummet och gick in i badrummet och speglade mig...
Jag är inte alls smal, varför sa hon så? - Tänkte jag och gick sedan ut till henne igen.
Men nu har jag inte 45 som mål-vikt längre, vet att det är sjukligt-farligt! Man kan riskera att dö redan vid 50kg (varigerar från individ till indevid, hur kroppen är bygg från början) men jag har varit nästan ända nere i 50kg och man är helt psykad, jag har fortfarande en massa tankar kvar som kommer ta år att få bort. Det har varken med vikt eller mat att göra. Det är hjärnans tänk.
Hon på ungdomsmottagningen tror att jag hade en deprition, men att den kan ha släppt men att ätstörningens tankar är kvar och att jag tänker att jag börjat äta bättre men att det kan ha hänt 1-2 dagar att jag ätit middag men sen bara yoghurt under dagen... Jag tänkte efter... Hon hade faktiskt rätt. Då hon sa att det är mycket vanligt.
Man tror att man är frisk och kommit ur sin ätstörning bara för att man gått upp i vikt och om man hade endeprition samtidigt så tror man att allt gått över på en och samma gång.
Jag vet inte vart jag är just nu, det känns bara som att jag har börjat tänka mer "friskt" och efter som att jag börjat inse hur illa jag mått och hur jag har plågat min kropp och mig själv.
Men nu ska jag gå och sova, jobb imorgon. Behövde bara skriva av mig lite.
Har inte hunnit det pga jobb och pojkvänn + lite vänner så jag har åkt runt en massa och det har gjort mig väldigt trött. Så hoppas ni orkade läsa det här och hoppas ni mår bra och tar hand om er! (:
Puss Puss<3
Bättre tider!
Träffade en gammal tjej kopis i helgen, de va riktigt kul. Har inte träffat henne på jätte länge så de va verkligen super kul! Hon berättade att hon chattat med min kille lite förut då han hade sakt att han tycker det är jätte jobbigt att jag inte äter och att när han försökt prata om de så har jag bara spelat bort den bollen...
Men jag har bara ett minne av att han äns nämnt de, då han sa "Du borde kanske äta lite mer" Då jag va väldigt trött och hade haft en jätte jobbig dag så jag sa bara "Ja, jag försöker"... Men mer än så kommer jag inte ihåg...
Tänk om han verkligen har försökt och att jag inte lakt märke till de för att jag bara gått och tänkt på hur min kropp ser ut och hur jag tänker i hjärnan, bara på mig själv. Urs och fy på mig! - MEN det blir så när man är i en sådan sjukdom. Jag ser hela tiden min kropp som den fulaste på jorden och att hela jag är ful och konstig. Men fram för allt att jag är tjock. Nu har jag gått upp från 50 till 59, dvs nästan tio jävla kilon...
Ena jag: Bra jobbat du är frisk om man ser på kilon, bara hjärnan kvar att ändra på.
Andra jag: Fy fan, tjock och nu tjockare än någonsin, ser du inte hur ful du är i alla kläder, du kommer inte äns i dina jeans i stl 24 längre.. 25 :orna sitter okej. Men herregud människa att du inte ser allt fett,fett, fett!
Jag tror tyvärr inte att någon kan förstå hur svårt det faktiskt är att kämpa, om man inte varit där själv.. Men man kan endå aldrig veta hur någon annan upplever det. Men en aning kan man alltid ha. och jag hoppas att värden kan ändras snart så att folk slipper sjuka in i alla olika ät-störningar, anorexior och depritioner... Det är så fruktansvärt att samhället är så här. Vad gick snett, när och var?!
Till Bardoms vännen.
Jag känner många vänner, men det är självklart skillnad på vänner och vänner. Min vän som jag träffade i helgen, jag vet inte hur jag ska tacka henne. Ett hon har pratat med min pojkvänn under det senaste halvåret då jag verkligen varit sjuk. Två hon märkte hur gärna jag ville träffa honom i söndags så hon.. HON ringde hem till min pojkvänn och snackade med han... Det är kanske tackvare henne också att han finns kvar vid min sida. Jag är så otroligt tacksam! <3
Kärlek är: konstigt, jobbig,hårt, svikande, sårande men också underbart, glädie,fantastiskt,lycka,värmande.
Ja det är något som har bådde bra och dåliga sidor.. precis som det flesta saker. Jag vet att man måste hålla ut och kämpa för det kommer bättre tider. Det har börjat för mig. men det är inte bra än.. kanske låter så just nu men jag är inte frisk än.
Puss Puss <3
Vad är de som händer?.
Jag vart i alla fall väldigt chockad. Läskigt. Jag förstod inte först va det var.. Men sen när jag kollade närmre så såg jag att de va rivmärken och lite sår.
Kroppen borde må bra nu, jag äter då den ska vara glad.. Huvudet och mitt inre jag gapar och skriker fetto, att jag väger alldeles för mycket och att jag är en skam som vågar visa mig...
Sjukt jobbig, går inte en dag utan att jag låter bli att tänka
"undra vad hon tycker om mig"
"Undra varför dom kollar?, äh de vet jag ju"
"Varför ser jag så annorluda och ful ut gämfört me alla andra.. Varför är de bara jag som har så feta lår?"
........ Jag kan fortsätta...
Det värsta jag verkligen vet är att sätta mig ner på bussen eller tunnelbanan.. eller ja var som, efter som då breder låren utsig ännumer, då jag verkligen verkligen vill bort där i från.
Ps. Det många inte vet är att även överviktiga kan ha ät-störning. Det handlar om energi/protein intag och jag menar inget illa med det jag skriver här. Det är endast MINA tankar om MIG.
Kan det inte vara som Gustav svesson säger "Är magen glad är människan glad!"
Då jag menar för alla olika människor, korta som långa, mindre som större.
Puss Puss!<3
VARFÖR, VARFÖR?
Kan jag inte bara bli påkörd av en bil och bryta benet eller något så jag hamnar på sjukan, för då skulle jag messa "ligger på sjukan och du behöver inte komma, du har ju inte tid"
Men sån tur kommer jag inte ha, så vad ska jag göra?
Jag vill inte göra slut, det är hemskt att jag äns säger så här. Att jag äns nämner det ordet. Då måste ju något vara fel. eller?
Jag saknar hans söta sms, jag saknar hans varma kramar, jag saknar hans närhet, jag saknar hela honom innifrån och ut! :'( jag vet inte hur jag ska säga det för att han ska förstår.. Kanske ringa till honom.. nej han kommer inte äns svara och när han ser att jag ringt komemr han bara skicka ett ? eller "aah?".
Jag vill bara känna att han finns här för mig. Men just nu är det som att jag kämpar för migsjälv och att han slutat bry sig om mig överhuvudtaget... Vad gör man då?
Någon som har tips på vad jag ska ta mig till med denna pojke som jag älskar så fruktansvärt mycket?
Kärleken är ond! Det ska ni ha klart för er.
Urs vad jag hatar allt just nu. Känner mig sjukt rastlös.
Men i morgon blir det jobb och sen bio så kommer nog bli en bra dag i alla fall.
Puss Puss<3
Ny dag 0 planer.
Jag måste nog ta ett snack med min kära pojkvänn om hur vårat förhållande ser ut och hur han ser på framtiden. Just nu känner jag att han inte har tid för mig. Och när jag tänker efter så är det som att han inte vill släppa in mig fullt ut i hans liv. Jag säger alltid att jag ska ta ett snack, men jag vågar inte ta upp sådanna saker. Jag har insett nu att vi måste kunna diskutera svåra saker också, allt löser sig faktiskt inte med tiden.
Men jag är bara så rädd att han ska lämna mig, det är fraligt att jag inte kan tänka mig ett liv utan honom. Men till och börja med så ska jag se hur många minuter, timmar eller dagar det tar innan han hör av sig. Sen när vi väl ses ska jag börja med att säga "hur ser du på framtiden?" och sen börja gå in på vårat förhållande och sånnt snack.
Allra bäst skulle ju egentligen vara typ par terapi, men aldrig att han skulle ställa upp på de. Han vet inte äns att jag tackat nej till behandlingen. Men att jag ev ska tacka ja till den i december. Väldigt jobbigt just nu..
Fyllningarna jag hade i mina piroger va:
1.
Fetaost
spenat
Mixa ihop dom två
2.
Svarta oliver, skurna
Feferoni
Paprika - röd
Majs
Köttfärs
Tacko krydda
Salladen:
Gurka
Röd lök
röd paprika
fetaost
soltorkade tomater
oliver
Jag skar upp ganska sora bitar av allt.. Glömde dock att ta kort men gott vart det.
(själv smakade jag bara en pytte bit)
Puss Puss!<3
Bjuder på en ny bild.
Idag har jag bestämt mig för att laga middagen. Det är himla kul att laga mat men dess svårare att äta den. Men i kväll blir det hemlagade piroger med två olika fyllningar och en grekisk sallad till det. Hoppas det blir bra (:Jag väntar på att mamma ska komma hem från sina ärenden sen ska vi åka och handla.
Igår jobbade jag och de va ganska kämmpigt. Va sjukt trött och förvirrad så det känndes väldigt jobbigt + att vi hade fått ett nytt kassa system som va ganska krongligt. Men hade i alla fall trevliga kunder.
Jag kan inte lyfta luren till centret, jag bara kan inte. Skulle ha ringt igår men jag vet inte vad jag vill. Jag vet att jag borde tacka ja - annars känns de som att ja sviker alla, speciellt min mamma, min pojkvänn och hans mamma. Men jag är inte berädd att offra hela min fritid till att sitta på ett hem och läramig äta.
När det känns så där så blir beslutet väldigt svårt. Men efter som att jag känner att jag inte vill, inte just nu i alla fall, då ska jag väl inte känna mig tvingad? för då blir det väl bara pankaka av allt?
Jag är väldigt sur och grinig mot mina nära och kära just nu, men det är för att jag försöker äta tre gånger om dagen och det är obehagligt, magen har varit uppblåst i tre dagar nu. Det görmig irriterad,plus att kroppen är inte van vid att få såmycket i sig så antar att de också påverkar hjärnan och kännslor..?
Puss Puss<3
Helgen.
Ja som sagt så fick jag veta allt om centret och så i fredas. Och om jag ska vara helt ärlig så är det ett super svårt val. Jag borde kanske gå dit och se hur det är.. MEN jag är inte berädd att offra hela min vardag, mina intressen för att vara på ett hem 24/7.
Lördagen så va jag på träningen och det va kul, men många gymnaster som är sjuka. Vid 3 tiden sprang jag till bussen för att möta min pojkvänns granne och hennes dotter :D. <3
Vi gick och handla in för kvällen, killarna hade beställt chiops godis och läsk m.m haha. Efter det lekte vi en stund i parken, Cassandra ville gunga.. 30 sek sen skulle hon åka kana 1 gång sen skulle hon rida på en älg eller va de va, i 30 sek x) haha. När hon prövat allt sprang hon runt och lekte titt-ut med mig. Jag lekte med... Jag trampa i katt bajs! Så typiskt! hehe Äckligt värre.
Vi lagade middag och sen myste vi framför tv:n. Vid 9 (tror jag de va) Så kom killarna hem. Ett satans liv var det på dom! haha. Kvällen vart riktig mysig, natten med hihi <3.
Söndag: Vi vaknade, pojkvännen gick upp innan men sa inget alls. Vi va inne hos grannen och vi sa inte så mycket till varandra. Jag kollade på filmer och väntade på att Cassandras mamma skulle komma. Killarna satt i köket med sina paint-boll skit. Så jag satt själv, lite halv tråkigt. Vi åt taco till middag och jag åt faktiskt väldigt mycket :) (en normal portion). Sen in till grannen igen. Då jag och Cassandras mamma kollade på ängla gård - andra sommaren, bra men sorglig.
När vi gick hem igen så satt jag i köket och pratade med hans mamma väldigt länge. Först va klockan åtta/halv nio. Sen helt plötsligt va den lite innan elva.. :S vart tog tiden vägen. Jag gjorde i ordning mig för natten. När ag kommer in i hans rum, ligger han redan och sover. Jag viste inte äns att han gick och la sig :/ Jag som ville snacka lite med honom om centret, vad det innerbär och säga hur jag känner.. Men det vart inget av det.
Jag kunde inte sova. Jag vred och vände på mig. Höll om honom då han flyttade på sig. Jag tog djupa andetag och försökte sova.. Gick inte. Jag vände mig om och la armen om honom. Han flytta på min arm...
Då gick det inte längre, jag fick panik ångest. Jag ville bara hem! Kramade kudden hårt, tårarna sprutade, jag ville väcka honom och få hans tröst men då skulle han väl bli sur för att ja väcker honom och han ska upp och jobba. Så jag sket i det. Jag fick lust att gå till hans mamma. Jag hörde henne i köket, men hur skulle det se ut?
Urs jag sov MAX 2 timmar och nu ska jag snart i väg och jobba + att jag måste ringa centret i dag och jag bara vill inte, inte nu.. Allt är så komplecerat just nu.. eller så gör jag allt komplecerat.
Det jobbigaste var att jag behövde bara en liten kram av honom så skulle jag känna mig tryggare i ALLT, men inte äns det fick jag. FAN! - Men älskar honom mer än något annat! <3
Tack för alla era kommentarer (:
Puss Puss
Hjälp mig!
Jag är en såndär människa som har jätte svårt att ta helt egna beslut. Och nu har jag fått svar från behandlings centret. Jag får börja den 19 oktober, jag ringde mamma, jag började gråta, jag vill fråga många vänner om vad de säger - men endå så vill jag inte säga det här till allt och alla :S.
Jag är så förvirrad och vet inte vad jag vill.. Jag va så inställd på att det skulle dröja till december - jannuari.
+ att jag väger mycket nu så det känns bara helt jävla off...
Vad ska jag göra? - Vilken väg ska jag välja?
Klarar mig inte själv nu.
Bilder...
Det började med att jag hade långt blont naturligt hår, mina ögonfransar va jätte fina.
Sen började jag göra om mig själv...
Jag fick problem med att äta, 15 år gammal.
Jag klippte page frisyr, till under öronen! (16år)
Jag slutade andvända bortagnings medel för sminket (16-17år)
Jag färgade håret mörkt, mörkt brunt (16år)
Jag ville ha blont igen, så färgade det med blond hårfärg..
Det vart orange. Så jag hade orange hår väldigt länge och jag fick ett smeknamn "ägg gulan"
(men det skämtade vi om så de va ju lite roligt)
Men det jag inte förstår är att mitt hår va jätte fint, hur kunde jag klippa av det :'(.. Nu sitter jag och vill ha tillbaka det! Jag såg inte alls konstig ut!
Varför såg jag det inte då?, varför är jag alltid så osäker?
Nu är jag 20 och ser tillbaka på tiden som 13-18 år..
Kommer jag sitta och titta på de här dagarna när jag är 25-30 :S ??.
Frågor som inte går att svara på, och som är svåra att diskutera.
Bjuder två GAMMLA bilder, är inte alls lik mig själv längre. Hela ansiktet har ändrats..
Allt från topp till tå.
Puss Puss <3
En av värdens bästa människor!
Tänk om fler kunde vara som honom.. Då skulle verkligen värden se annortlunda ut!
- På ett VÄLDIGT BRA sätt!
Min UNDERBARA släckting går sjukhus/röda korset gymnasium så han vet verkligen vad som händer med kroppen men samtidigt stöttar han mig på ett bra och vättigt sätt!
Är helt mål-lös!
Vad skulle jag göra utan honom? - Utan hans stöd?
Lite av våran koniversation, han räddade min kväll.. Lite i alla fall.. Han får hjärnan att tänka om lite. Men nu ska jag nog börja krypa ner i sängen och läsa lite+ att skriva i min mat/dag bok. Men jag är otroligt glad att ni orkar besöka min blogg! - Även om nästan ingen kommenterar så ser jag att de är folk som läser och de värmer så fruktansvärt mycket! (:
God natt på er alla! <3
Fy mig!
två mackor med kaviar - ÄCKLIGT jag gillar inte äns kaviar!
En kopp varm choklad.
En kopp te.
En fisk-pinne och ca en sked potatis mos.. URS JAG DÖR!
Sen har jag även proppat i mig bullar, poppcorn, godis och choklad bollar.
ÄCKLIGT ÄCKLIGT ÄCKLIGT!!!!!!
Jag hatar mig själv.. Hur kan jag sitta och proppa i mig en massa jävla skit!
Nu får det faktiskt vara SLUT på riktigt!
Jag verkligen hatar mig själv och min FETA KROPP :(
"Ge mig ett annat utseende och en annan kropps-form!"
Förkåt läsare, har en sån dålig period just nu att jag inte orkar med mig själv!
Hoppas ni har haft en fin fin dag! <3
Puss Puss
Mot Centret.
Nu ska jag strax åka mot anorexi centret. Är så sjukt jävla närvös!
Sist jag va där vägde jag 57 kg.. Nu har jag gått upp mot 60 :S FYFAN!
- Jag skämms!
Men skriver kanske sen, beror på hur jag mår och hur det gick..
Ha en fin fin dag allihopa!
Puss Puss <3
Duktig? :)
Nu har jag rest runt.. Åkte till sl centret och skulle klaga. Jag och min vän åkte till fridhemsplan och bytte till blåa linijen. När vi gick av stod det först en skyllt sen försvann den. Men vi hittade en in gång där det stod SL överhela dörrarna.. Men det va fel, vi skulle till huset bakom.. Helt random. Jag va inställd på att bli sur och tjata..
Men det gick STRÅLANDE jag sa "Jag ska hämta ut ett buss kort som ni tog i fredas" Så lämnade jag fram lappen. Han gick till datan och började fixa. När han kom tillbaka så skulle jag visa mitt ID. det gjorde jag, då han sa "Ja precis du är 20 så.." Jag avbryter och säger:
"Vi köpte buss kortet i början av september då jag va 19, och enligt era resvillkor så får man åka fram tills kortets slut, så de måste varit o kunniga kontrolanter"
"Ja precis det måste ha blivit något missförstånd"
BÄST AV ALLT: han stämplade min räkning med röd text AVSKRIVEN!
haha!
Efter det åkte vi till.. Ja en station och gick till SL:s hitte-gods, min vän skulle kolla efter en sjal som hon glömt. SHIET vad folk tappar och glömmer saker. Hela alltet va fullt med nycklar, kläder, böcker, paraplyer m.m. Vi gick i genom ett jätte mysigt ställe. De va en liten kanal med gräs där vilda kaniner åt på gräset, solen sken och det va helt fridfullt. Små bryggor som man kunde sitta vid och mysa. sen gick vi upp för en trappa som hade en betong mur precis intill...
Åvan för trapporna låg centralen.. så ni kan gissa vilket kaos och hur mycket ljud det va! Så konstig att de kunde vara så tyst och sen POF massa trafik ljud!
Vi åkte hem till min vän och väntade på min lilla syster. När hon kom bar det av till att simma, Va där ca 3 timmar. Jag simmade och tränade lite. Men jag orkade inte så värst mycket. Armarna började skaka och benen började sjunka. Men har "bara" ätit en liiiten bulle och två mackor i dag.. så det kan ha med saken att göra? :S
MIN JACKA FRÅN HM HAR INTE KOMMIT ÄN!! :(
Men jag ska se om jag kan lägga in lite bilder från min vardag i morgon. Senast på onsdag! :) så att bloggen blir lite roligare. Hoppas ni haft en fin dag i dag :)
Puss Puss <3
Att-göra-lista.
Tisdag: Samtal på anorexi centret (BLÄ JÄTTE NÄRVÖS!) Tränare kl 18-20
Onsdag: Jobba 9-12 efter det träna själv.
Torsdag: Tränare 17-19.30
Fredag: Träna själv. Träffa en vän på kvällen.
Lördag: Träning 12.30-16 ev träffa En bekant med hennes barn.
Söndag: Ev träffa en kill kompis :). träna själv
Varför känns veckan så jobbig? :s
Har inte alls överdrivet mycket...
Vad händer hos er? :)
Puss Puss<3
Helt nere!
Jag ser också att ens blogg blir väldigt tråkig utan bilder, FÖRLÅT för det! Men jag vågar verkligen inte lägga ut bilder på äckel mig! :( Men ska endå försöka.
Så avundsjuk på alla andra.. Ni är UNDERBARA människor och jätte vackra!
En sak är säker, Börja ALDRIG banta! Du är perfekt som du är!
Puss Puss
Jobb och Bak.
"Men jag har kanske mer strösocker" Då jag svarar..
"Ska man ha strösocker?!"
"Hahaha ja ditt fuck hed! klart man ska ha socker i!"
Hon skrattade så mycket att hon ramlade ner på golvet och där stod jag med ledsna ögon och kännde att mina bullar kommer smaka bajs! :( .. Men trotts dramat så ställer vi in dem i ugnen och lillasyster sätter på tiden. När hon senare går till ugnen och ska ta ut dem skriker hon "Dom är svarta! ALLA är BRÄNDA!".. Våra bullar va alltså pajade, men inte bara mina som smakade bajs då ^^ haha... men tro det eller ej men vi gjorde om ALLT från början..
Så nu har man svullande bulldeg i magen! Så magen känns nu ENORM! :(
och jag straffar mig för att jag ska till anorexi centrumet på tisdag och då kommer jag dit med en tjoch bull-mage :S urs jag vill inte! :(
Men bakningen va väldigt rolig!
Och en till rolig sak är att min lillasyster ska fika med en av mina kill kompisar..
"han o hoon" - ni vet timon o pumba ^^
Nej nu ska jag förberade inför SL tjafset och hoppas på att inte behöva överklaga utan att de går bra imorgon när jag ska åka typ från enasidan stan till den andra. Från söder om söder till solna.. Det är en bit!
Önska mig lycka till nu och så hoppas jag att ni har haft en fin kanel-bulle-dag, även om ni inte bakat eller ätit bulle (: Puss Puss<3
Igår, idag och nu..
Igår va det drama.. Min storasyster lånade pappas busskort. Hon åkte sitt pendeltåg som vanligt, men så blir det kontroll. Då hon har reduserat busskort, vilket är fel. Då hon säger mitt person nummer men kommer inte i håg mina sista siffror. Så dem tar busskortet och ger henne böter på 1.200 kr och skriver under med mitt namn.
Det visa sig att där pappa köpte busskortet, dem gav honom ett reduserat fast han betalade för fullt pris. Så klart betalade han kontant och har inte kvittot kvar så där sket sig det, att få pengar tillbaka.
Men min storasyster kollade på nätet och om jag köper ett buss kort i början av sep som då gäller till oktober, jag fyller 20 i mitten av sep så jag ska alltså inte ha någon böter överhuvudtaget! - Vilka IDIOTER! folk borde lära sig vad som gäller innan dem skriver ut böter lappar..
Så på måndag ska jag åka till ingenstans (eller vad det nu heter) och hämta ut busskortet + att jag ska skriva ut och stryka under villkoren från deras hemsida! - Här ska inga 1.200 in till dom inte!
Idag var det KAOS.. I dag vaknade jag vid så där sex/sju tiden (vaknade innan men tände lampan och gick upp nu). och tog en dusch. Jag kollade upp i går hur jag tar mig till fältöversten, jag blir så sjukt stressad om jag inte vet exakt att jag hittar (när det gäller jobb och vara i tid, annars kan man inprovisera). Gick till bussen åkte med t-banan bytte t-bana till röda för att gå av vid karlaplan.. Plötsligt hör jag att dem säger att tunnelbanan kommer att ställas om till stadion och där står ersättnings bussar.
Jag blir så sjukt snurrig så jag går av vid stadion och ringer mamma. Det sluta med att jag frågade i luckan. Han sa "Jag tror du ska upp där, och där tror jag att de står en buss" mummlandes.. men jag åkte upp där jag tyckte att han pekade. Där stod folk och en buss.
När jag kom på bussen frågade jag om han verkligen kör till karlaplan, för att vara 100 på det. Då jag får svaret "Jaa, det är klart" surt och irriterat. Jag sitter och väntar på att han ska ropa upp karlaplan eller att de ska komma på bussens "text-ruta" - men varken texten ändras, vet inte hur många gånger jag läste "Ersättnings buss röda linijen" Plötsligt hör jag busschafören prata "Någon skulle väl av vid karlaplan?, det här är en buss! Man måste plinga när man ska av! Nu får jag köra ett extra varv i rondellen!" Fy vad sur och besviken jag vart!
Jag är alltid så trevlig mot allt och alla så träffar jag bara på så otrevliga människor. Han kunde väl förstå att jag inte hittar när jag frågar efter stationen?. Men jag trodde faktiskt att han skulle säga alla stationer eller att de skulle komma upp på texten. Men jag kom prick i tid till jobbet.
På jobbet... Va det människor precis överallt helatiden! Jag han ta lunch 10 min, då jag slängde i mig 4 dl yoghurt med 2 dl flingor. Sen va det bara att kuta hit och dit, hämta det, kolla efter det, hjälpa den, fixa si, fixa så.. Ja det var som om det var in för jul-afton eller jul-rea! Helt KAOS!. Men det fick dagen att gå fort så det känndes skönt :).
Nu.. Sitter jag här och har tagit en kopp te. Försöker andas ut och bara slappa. Var ett ganska långt inlägg, men hoppas ni orkar läsa :)
Slutar med: EN SÅN DAG!!
Puss Puss<3
Allt på en gång.. ?
Vi hade det i alla fall väldigt mysigt igår kväll :) <3
Jag fick också ett samtal från anorexi centret, har en tid på tisdag klockan halv 3.. Sjukt närvös och känner att jag inte behöver gå dit för jag har gått upp VÄLDIGT MYCKET i vikt, är på min normala nu. Men samtidigt har jag väldigt svårt att äta normal mat. Äter för det mästa yoghurt och macka. Så beroende på hur jag ser på saken så behöver jag men endå inte.
Jag har även fått en tid på depressions kollen, såklart på samma dag så måste boka om den.
Just nu vill jag bara vara i fred från alla koller och samtal, ångesten och tankarna .. Vill bara vara fri.. Fri som en fågel!
Sen så har jag även skickat in en jobb ansökan.. Får se hur det går med den (:
Puss Puss <3
