Man gör sig sjukare?
Jag har ALDRIG NÅGONSIN varit en sånn människa som tycker synd om mig själv och känner till lite extra om jag verkligen mår helt okej. Jag har varit en såndär människa som går till skolan med feber o hals ont.
Men sen att det kom andra skäl, jag trivdes aldrig då jag började ge upp.
Men att vara sjuk, sjuk för mig är när man ligger hemma med 40 graders feber o spyr och fryser osv. Lite hals ont eller förkylning är inte att vara sjuk. Men i dag har jag fått en sån där kännsla av att jag inte riktigt orkar stå upp. Jag känner mig svag i leder och huvudet känns tungt. - Sist jag hade en sån kännsla va när jag vägde 40kg och levde på vatten.
Nu väger jag MYCKET MER och enligt bmi och sånnt så är jag normal. Jag har lyckats komma dit. Men jag känner mig tjock och obekväm, jag vet inte hur jag har lyckats, jag äter närstan inget alls. Bara lite yoghurt och frukt. Aldrig riktig mat. Så hur kan man då ligga på normalt bmi? - Enligt min psykolog så ska man inte brysig om det där. Att det inte stämmer. Men hur kommer det sig då att alla går efter det?
Jag känner mig så misslyckad när jag ser hur mycket jag faktiskt väger. Alla nära försöker trösta mig med att jag är lång.. Men för mig spelar det ingen roll - Jag vill inte äns vara lång!
Men det är klart att jag just nu sitter och gör mig sjukare. Sitter och mår skit över min kropps vikt. Men det räknas till psykiskt sjuk (tror jag?).
Jag känner mig så udda, konstig - som att jag inte passar in i dagens sammhälle. Hur ska jag någonsin kunna axeptera mig själv för den jag är - Att jag är lång och vägermycket? - Det kommer aldrig att gå, jag försöker, det gör jag verkligen. Men det finns en spärr.
Puss Puss
Men sen att det kom andra skäl, jag trivdes aldrig då jag började ge upp.
Men att vara sjuk, sjuk för mig är när man ligger hemma med 40 graders feber o spyr och fryser osv. Lite hals ont eller förkylning är inte att vara sjuk. Men i dag har jag fått en sån där kännsla av att jag inte riktigt orkar stå upp. Jag känner mig svag i leder och huvudet känns tungt. - Sist jag hade en sån kännsla va när jag vägde 40kg och levde på vatten.
Nu väger jag MYCKET MER och enligt bmi och sånnt så är jag normal. Jag har lyckats komma dit. Men jag känner mig tjock och obekväm, jag vet inte hur jag har lyckats, jag äter närstan inget alls. Bara lite yoghurt och frukt. Aldrig riktig mat. Så hur kan man då ligga på normalt bmi? - Enligt min psykolog så ska man inte brysig om det där. Att det inte stämmer. Men hur kommer det sig då att alla går efter det?
Jag känner mig så misslyckad när jag ser hur mycket jag faktiskt väger. Alla nära försöker trösta mig med att jag är lång.. Men för mig spelar det ingen roll - Jag vill inte äns vara lång!
Men det är klart att jag just nu sitter och gör mig sjukare. Sitter och mår skit över min kropps vikt. Men det räknas till psykiskt sjuk (tror jag?).
Jag känner mig så udda, konstig - som att jag inte passar in i dagens sammhälle. Hur ska jag någonsin kunna axeptera mig själv för den jag är - Att jag är lång och vägermycket? - Det kommer aldrig att gå, jag försöker, det gör jag verkligen. Men det finns en spärr.
Puss Puss
Kommentarer
Postat av: Mia
God natt! :)
Postat av: LIENE
Tack, dina kommentarer betyder så mycket för mig:D jag är lika som du att du följer min blogg som jag följer din.
Jag kan inte påstå att min blogg utvecklas så mycket, det går mest upp och ner men varje gång blir det där "upp" högre och högre eftesom jag slår ju min besöksrekord hela tiden när jag har många läsare, annars har jag som du såg 200-400.
Du kanske känner dig så eftersom du är förkyld? och du kanske åt annorlunda förut, mer regelbundet? eller jag vet inte, men jag tror att äta oregelbundet är skadligt för alla, t.ex. om jag inte ätit på 6 timmar kan jag käna mig väldigt svag, eftersom jag får inte mat efter lunchen i skolan förens jag kommit hem och jag har inte råd att köpa mat emellanåt.
Trackback
