.

Varför kan jag aldrig sova?. Igår sov jag hos pojkvännen och de va lagom jobbigt.. Mådde inte alls bra så ja la min arm om honom.. då han vrider på sig och slänger bort min arm...Jag vändemig in mot väggen och blundade hårt.. Men kunde verkligen inte sova, trotts utmattning, trots huvud verk trots all yr verk.. Det är nästan ett under att jag fungerar. Visst jag äter fruckost, mellis, lunch och middag och ibland ev en macka på kvällen.. Men ibland när jag känner mig riktigt dålig så blir det mindre.

Jag försöker känna mig stolt över att jag äter så mycket nu. Men ingen annan har äns kommenterat det, kanske för att dem inte vet hur de ska säga det.. Men något vore skönt att höra. Lika så när min pojkvänn inte hör av sig och jag skickar i väg ett sött sms så får jag ett svar "aaw<3" ingenting om att han saknar mig med eller att han älskar mig också eller så..

Känner mig bara så fruktansvärt ensam.

Såg att en kopis hade taggat mig på facebook.. det stod "En vän jag tyvärr förlorat kontakten med"... Jag hade ingen aning om att vi förlorat kontakten.. Jag hade tänkt ringa henne idag, men när jag såg det där gjorde det för ont. Vet inte vad som är meningen med något längre.

Bråk/missförståd med vänner, vänner som inte hör av sig, bråk med familj, knas med pojkvännen.. Varförär det så här?.
Varige gång jag försöker vara gladochpossetiv i ett sms tänker jag "Va stark nu, va stark" och sen rinner några tårar från ena ögat. Men inge svar från honom.. och varför ska jag behöva vara så stark helatiden? det är som om jag vore något jobbigt för han.. Eller att jag är någon som man är med/pratar med när han själv mår bra.

Jag vet inte, det känns bara fruktansvärt jobbigt.. Som att det inte längre finns någon att prta med om mina problem. Nej det gör jag faktiskt inte. Jag ler mot mina vänner och säger att jag mår bra nu och lägger på ett skratt... Och dem svarar "Ja vi hör det, shiet va kul att du mår så bra nu. Och vi ser att du mår bättre" Det dem hör är en sak som jag skapat, de vill bara höra glada roliga saker.. Efter vill jag bara gråta eller försvinna någonstans. Det dem ser är att jag gått upp i vikt.. Mot min vilja, mår verkligen skit-bajsdåligt över det men försöker verkligen kämpa. Men nu idag när jag speglar mig så ser jag faktiskt bara ett fetto, men försöker aceptera det.. Och det kan jag lova dig är något väldigt, väldigt, väldigt svårt!!

Det är som om någon skulle komma och ändra på din hårfärg, frisyr, kläd stil m.m att ändra hela dig så att du själv inte känner igen dig och verkligen inte trivs i det... Nej men det är skit svårt att förklara..

Vet inte vad jag ska ta mig till....

Hoppas ni mår fiint! (:

Puss Puss<3