.

I dag gick jag upp vid 9. Fast pojken min pussa hejdå vid.. 7? hehe. Minns inte va så sjukt trött men lyckades sova sammanlagt 4 timmar :). Men vid nio gick ja upp och tog en kopp te, FRAMSTEG! :D, sen en varm sköön låång dusch. Efter det fixade jag mig och åkte till nacka forum.

Bestämde mig för att färga håret lite mera guld aktigt.. GÅ INTE DIT! mitt hår är nu som mörk chocklad och det va absolut INTE det jag ville ha. Det spelade ingen roll hur myckt jag tjatade eller så dem vägrade ge mig en ny gratis färgning eller pengarna tillbaka, FÄRGA INTE HÅRET I NACKA FORUM!!! De lyssnade jätte bra innan och så men sen när de tog fram färg kartan ville dem en sak och jag en annan... Men sen lyssna jag på dem (dum som jag va) efter som jag tänkte att de vet nog bättre.. Men fel bedömt av mig!

Efter det köppte jag en ny väska på åhlens och sen va de dax att bege sig till min psykolog. Det mötet känndes väldigt bra och jag kunde verkligen prata om massa "gamla" saker som jag inte vågat nämna för andra. Tex självmords tankar och sådant.. Då psykologen tittade djupt in i mina ögon och frågade om jag verkligen inte nämt det för någon via sms, msn,mail eller annan pik till dem tankarna. Jag tänkte och tänkte.. Men jag har faktiskt ALDRIG nämt de för någon så jag svarade ärligt, nej det är ingen som fick veta om dem.

Hon förklarade att dem som berättar det för andra kan i vissa fall försöka men miss lyckas med mening och andra gör inte äns försök. Men dem som inte säger något till någon gör det oftast. Hon frågade om jag fortfarande har de tankarna men det har jag inte. Dem har tack och lov dött ut.

Hon frågade mig vad som fick mig att ändra mig.

"Efter som att jag varit med om så många dödsfall på ganska kort tid ser jag verkligen livet som en slags gåva och att man ska ta hand om det. Jag försöker se det som att dem jag känner som dött vill att jag ska leva livet och må bra och inte göra som dem. Jag är nyfiken på framtiden, hur jag kommer vara som vuxen, vad jag har för jobb, om jag har barn och hur många och vad för kön. Om de är min nu varande pojkvänn som är far till dem (villket jag hoppas). Mycket av det gör att jag fortfarande lever i dag. Jag ser inte döden som något lugnande slut, snarare brutalt och deprimerande. Just därför sitter jag här hos dig och skickat in brevet till behandlings hemmet, jag vill och tänker inte ge upp. Jag vill leva mitt liv." 

Hon viste inte vad hon skulle säga, mer än att jag är väldigt stark. Jag har haft vänner som dött varige år sen 2006 på massa olika sätt. Vilket hon också ansågs väldigt onormalt och att jag har haft otur att så många dött. Oftast känner man kanske en eller två som omkommer eller dör.. Men jag vill inte äns nämna hur många vänner jag mist, då känns det som att de här mer blir skryt- aktigt än budskap. 

Var glad för de vänner du har, säg engång för mycket att du älskar dem. Kärleken kan ingen få för mycket av.. Jag hoppas ni förstår mig, jag vill få ut mitt budskap att man aldrig ska ge upp. Vad som än händer!

Efter besöket kännde jag mig lite lättad men tänkte även en del på mina kära bort-gångna vänner. Men tog mig in till medborgarplatsen o mötte upp några vänner. Sen va de dax för bio.

Förhandsvisning av The proposal en väldigt rolig och gullig film :)

Hoppas ni haft en fin dag och att min blogg inte får dig deprimerad, verkligen inte det jag vill. Mat intaget i dag är: en halv macka två koppar te och några få charsel nötter (eller va de heter) på bion.

Puss och Kram<3