.

Jag går just nu runnt och är hyfsat glad och pigg, det är i alla fall det folk ser hos mig.
Men min insida är kvar på nästan precis samma plan, ledsen,vilsen,hatisk osv..
Tänk om jag verkligen kunde må så som folk säger och ser mig...
Insidan svider.

Jag vet inte hur många kommentarer jag fått som låter i någon form av:
"hå så glad och pigg du är nu"
"vad härligt att se dig så glad igen"
"Man ser att du mår bättre"

Listan är lång, men jag undrar, är det absolut INGEN som ser hur jag faktiskt mår?..
Nej det verkar inte så, bara för att jag har mått så fruktansvärt dåligt och märkt att
folk då bara klagar, så jag döljer precis allt!

Det ingen ABSOLUT INGEN vet är att det dom ser är bara en fasad.

Tillbaka på ruta 1...
Jaa, det är så att jag fått veta av min mamma att redan när jag va ca 4-5 år sa folk till henne..
"hå vilken kaxig liten självsäker flicka du har".. Mamma svarar:
"Det är bara en fasad, på insidan är hon lite mer osäker och försiktig"

Men nu är jag stor och alla tror att det dom ser med ögonen är sanningen.
Jag ahr alltid varit bra på att ljuga och luras, gör det absolut inte om det
inte verkligen är nödvändigt! Känner mig bara lite ensam och förvirrad.

Jag är kanske inte sjuk, men det känns viktigt för mig att få veta vad som är fel på mig.
Alla tror att jag bara är så perfekt och underbar, men jag ser, känner, hör på mig själv och vet hur jag själv fungerar. Varför, varför finns det ingen som ser eller förstår?

Tankar som irriterar mig, bara tvungen att skriva ner.

JA den går jag och tänker på väldigt ofta.. Men varför?
Kan inte jag göra som alla andra att bara ta en dag i taget?

Men det som jag "bekymmrar" mig över är att om jag och min pojkvänn skaffar barn iframtiden...
Han är deppig, dålig själv bild och halft osäker på sig själv..
Jag Hatar hela mig, insidan och ut! Jag är osäker och känner mig alltid som den konstigaste och fulaste personen bland mina vänner, eller dom som jag är bland.

Vad skulle detta barn då fål eva med?

Antingen skulle den väl bli helt tvärtom och bara älska sig själv...
Eller så skulle den få alla möjliga sjukdommar... Jag själv har ju ev en djupare deprisiton (stavning??)
ätstörning, dålig självbild osv.

Men mitt barn ska bli så ortoligt älskat av mig och jag kommer göra allt för att den inte ska känna sig bortglömd, konstig, udda, ful eller något liknande. - Jag är absolut inte gravid.. Har bara dessa tankar inom mig efter som att bådde jag och min pojkvänn vill ha barn i framtiden, vi båda gillar tjej-namnet Elvira. Hihi.

Puss Puss<3

Nu är jag helt slut. Det första jag fick göra när jag kom hem va att åka och handla, WOHU!
Lägret va roligt men jag va trött och lite små häning. Men jag körde lite själv också, vilket barnen tyckte va roligt.
Men i dag på förmiddagen fick jag veta att dom läser min blogg, har en till som annhöriga vet om. Jag hade ingen aning om att dom läste den. Jag vart lite sur och ledsen inombords, jag vill verkligen inte att dom ska läsa den. Men om jag säger det, vad kommer det att hjälpa?
Jag vill inte byta blogg.
Jag vill inte skaffa lösen.

Urs, någon som har en bra lösning?

Jag kan inte sluta tänka på att dom läser allt om mig. Det känns hemskt.

Jag kännde hur all min glädje flög ur mig.
Nu känner jag att jag bara vill sluta vara tränare.
Men endå så är det kul, men efter det här känns det bara jätte konstigt.
Om jag inte kan vara jag i min egen blogg så finns det ingen vits med det.
Kan skriva en bok om hur konstigt och tråkigt det här känns,
men sätter en punkt här och nu. 

Puss<3

Nu har jag varit iväg och köppt energi drycken. Det fanns inte min smak, vanilj. Så det får duga med skogsbär och jordgubb. Vet ej omjag tåljordgubbs smaken, lär märka - höhö.

Jag hoppas att jag tog med mig tillräkligt.

Så nu kommer jag inte kunna blogga för än på söndag eller måndag - Tränings läger.

Dagens käk hit tills (kl13:50)

Fruckost: --- räknas två glas vatten(?)
Lunch: ---- Räknas en halv godis(?)
Middag: Lär bli antingen en energi dryck eller lite salld.
Beror ju på vad som serveras på lägret ikväll.

Hur ska jag säga till dom andra tränarna att jag har ätstörning?
Känns jobbigt, men vill endå med. Tackade nej till sommar lägret pga maten.
Nu är det dock bara fredag-söndag. sommar lägret är en hel vecka.

Känns jobbigt att inte kunna antäkna maten, men vågar inte ta med min dagbok heller...
Ungarna är ganska ivriga och nyfikna så tänk om dom skulle hitta den.. Nej urs!

Puss på er alla sööta!

Måste bara anteckna vad jag ätit idag (än så länge)

Fruckost: ett litet glas joice (ca 09:30)
Lunch: TVÅ lingongrova med ost med en kopp choklad (ca 15:45)
(va hos farmor och farfar så han pillade i mig de där)
Middag: Ett litet glas med yoghurt (nu 21:00)

+ två koppar te under dagen för att jag frös så.

Känner mig så sjukt beroende av vad jag stoppar i mig...

Imorgon em så ska jag på läger...
Vet inte hur de ska gå, visa barn att man inte äter fruckost och tar en spec energi dryck till lunch.
Och bara något lätt till middag...
Jag själv har en tung oro över att jag ska äta för mycket...

Förstår ni hur kluven man är? :(
Man blir liksom förvirrad.

Pusssen!

Jag blir lite orolig... Jag äter p-piller, varige kväll tar jag dom men blir olika tider.. Det blir mellan 21:00-01:00, jag vet att man ska ta dom nästan exat på tiden. Men jag lyckas aldrig, har så mycket i huvudet. Nu har jag ställt mobilen och så får det fortsätta. Jag ville undvika det men efter som att jag glömmer dom helt ibland och ibland tar jag dom någon timme senare.

Nu i dag fick jag små blödingar, eller mer några ytterst få droppar.
Någon som vet om det kan bli så när man tagit dom för olika tider?,
tog även en ipren idag, kan det påverka? 

Jag försökte googla på det men hitta inge bra, jag är i slutet av första veckan på kartan..
Är lite orolig.
Hoppas någon kan hjälpa!


Puss Puss

Jag har faktiskt börjat se ljuset, lyckan och glädjen, att livet har mycket fint att ge, bara man öppnar ögonen och ger den den chansen... Men i dag vännde allt.

Det började med att jag absolut inte kunde sova igår, kännde mig lite närvös inför samtalet.
Vet inte varför jag va närvös, gått till henne ca 8 gånnger och vi har en jätte bra relation mellan varandra.
Jag tränade innan jag la mig också, 120 armhävningar och ca 140 situps, sedan lite rumpa, rygg och stretching. Efter att ha tränat så därlite smått så brukar jag kunna somna sen + att jag läser i en bok. Men det gick inte.

Jag fick i mig ett litet glas joice som fruckst (låter kanske lite men förut va det absolut inget alls).
Mamma va snäll och körde mig dit. Jag satt i det mysiga väntrummer och väntade på henne.
En annan tjej kom in och log mot mig, jag kännde mig sedd.
Hon började växla några ord med mig, sen kom min kyrator och vi gick in på hennes rum.

Jag vet inte hur jag ska förklara detta samtal.. Men det va som att vi verkligen såg varandra och kunde kommunicera på ett annat sätt än vad vi gjort tidigare. Känndes bådde skönt och roligt.

Hon tycker att man ser en förändring i ansiktet, att jag är lite piggare.
Jag vet själv att de är för att jag äter mer. Bara svårt att inse.
Jag tycker bara att jag blir tjock om jag äter...

Jag visade henne även pappren från en psykolog från jag gick på lågstadiet.
Hon reagerade precis som jag.. varför har det inte hänt något sen dess?

Jag vet att mina föräldrar under samma tidpunkt hade väldigt mycket med min storasyster och lillasyster. Storasyster skulle byta klass osv. pga mobbing och trakasserier.
Lillasyster skulle ev få hoppa upp en klass och så.. Mycket möten på båda deras håll..
Så jag va väl normal och kunde klara mig som läget va...
Men hur mår jag idag??

Jag klandrar inte mina föräldrar, visst känner jag en liten besvikelse
men vad fan gjorde skolan? dom har väl om någon ansvar?
Nej urs, blir bara så sur.. Tänk om dom gjort något redan när jag va 7 år.
Då hade jag kanske mått mycket bättre och mitt liv hade kanske varit bättre..
Vem vet...

Är på g att bli sjuk, förkyld, nyser, trött och hängig..
Bara man ser vädret så blir man ju sjuk!

Puss Puss

Fruckost: ett glas joice (klockan 12:30 ca)
Lunch: Några gafflar ravioli (vid 14:00) - Bara för att jag va med en kompis så kunde jag absolut inte avstå.
Hon bjöd även på en fiffi ruta, åt en halv.
Middag: Ville jag bara ha lite yughurt, fick inte för  mamma, så det vart ytterst lite färsk pasta med 3 soltorkade tomater och någon bit feta ost. Med lite röd pesto och 1 oliv.

Bläääääääää!! nu mår jag verkligen illa!
Känns som att de blir hård träning ikväll.
Hoppas att de är fint väder i morgon så jag kan jogga.

I morgon ska jag till kyraton.. Känns som att de va jätte länge sen jag va där.
Men samtidigt så ska jag ev sluta hos henne när jag nu är intagen på en psykiatrisk undersökning.
Jag vill endå va kvar hos henne så jag har en kunnig person att bolla med. Men enligt henne så funkar inte det i längden... Får se vad som händer.

Den psykiatriska undersökningen är jag SUPER närvös över, inte många i min när het som vet om det, ca 2-3 nära vänner + pojkvännen och kyraton.. men inte familjen. Sa bara fort i dag till mamma att jag ska till en läkare.. Vågar inte säga mer en så. Hur låter det att man ska till psyket?! Första gången kyraton och jag började diskutera det känndes det bara jätte tungt och jobbigt. Men nu känns det mer som en hjälpande hand..

Om du tänker dig att du simmar i vattnet och är på väg att drukna för att du inte orkar mer, plötsligt kommer det en roddbåt med en person som sträker ut sin hand.. Varför inte ta tag i den?.

Det känns som att folk kommer se en helt knäppt om man nämner det där. Men jag ska dit pga ev deprisiton och nedstämd het..

Puss Puss

Japps igår vart det lite onyttigt. Vart ingen jogging men jag gjorde 100 situps (5x20) och 320 situps.
sen strechade jag ordenkligt, efter som att jag vill kunna gå ner i split och spagat igen.

Jag och mamma ska snart börja gymma, jag läängtar så!

Lpg och läste min bok igår, lamig vid 11 tiden - för en gångs skull- men när jag la ifrån mig oken va klockan snart 1. Så jag ligger i pyjamas och slappar just nu. Men dax att kliva upp! höhö.

Idag ska jag träffa en kompis, som jag på valborg kännt i ett år. Känns fasen som om vi kännt varandra hela livet. Men hon har gjort så mycket för mig. Dels hon som fått mig inse att mat är gott och viktigt. Nu måste jag bar våga äta den oftare - Jobbar på det.

Idag är det mulet, hört rykten om att de ska regna :( vill ha soool!

Puss Puss på er!

Jag har somsagt haft ett uppehåll från denna blogg. Egentligen fattar jag inte varför. Jag hade många läsare och här kunde jag skriva precis vad jag ville, utan att få på hopp.

Nu hoppas jag på att få tillbaka läsare och att jag här kan få bättre förståelse. Har en till blogg som alla nära o kära läser. Men när jag vart för privat och känslomässig resulterade det bara till på hopp och massa skit. 

Min mamma började få mail från alla olika håll, folk klagade på mig osv.. Ja det vart för mycket helt enkelt. 

Ni som tidigare läst vet kanske att jag skulle till Capio anorexi center. Jag gick dit ett ex antal gånger men trivdes inte riktigt så jag tackade nej till alla erbjudanden jag fick. Det sista erbjudandet jag fick krockade medmin thailandresa som jag skulle åka på tillsammans med min kille. Dom tyckte jag skulle av boka den, skulle få sjuk intyg och pengarna tillbaka. Jag la på luren. 

Thailand vart kanske inte så lyckad, just för att min pojkvänn inte gillar att verkligen se vad och hur jag äter. Jag går i dag till en kyrator och ska in på någon psykisatrisk koll ev behandling. Jag vill nu hitta varför jag sermin kropp så otroligt fel (som alla säger att jag gör) Jag vill veta varför jag sover så lite, varför jag är så nedstämd hela tiden. 

Här om veckan hittade jag ett papper från att jag gick på lågstadiet, det va undertecknat av en psykolog + lärare. Jag tappade hakan och dog närstan. Där stod det exakt hur jag mår i dag, fast lite värre. Om det började redan då och dom hittade "felen" så gjorde dom inget åt det. Det gjorde verkligen ont.

Ska till kyraton på torsdag då jag ska visa upp det pappret. 

Jag hoppas att ni börjar läsa min blogg igen.
Jag skriver dels för min egen skull men vore skönt med stöd och pepp från utstående också. 

Varma krama! <3

 

Idags läget mår jag bättre.. Men jag måste ner 3 kilo innan jag ska på en kontroll sak. I remissen står min gamla vikt och hällst vill jag väga mindre. Så nu försöker jag jogga och eller situps och armhävningar varenda dag.

Jag vill vara smal och fin så!

Jag har idag ätit,
2 mackor
2 potatis kroketter
3 matskedar yoghurt

Men i morgon måste det bli mindre!