.

Det är så otroligt kul att jag och min pojkvänn har varit tillsammans ett år på söndag. Då jag hade tänkt mig att jag kunde baka tårta på fredag, jobba en stund på lördag och sen åka hem till honom med tårtan efter jobbet så vi kunde mysa och umgås. Söndagen slappa och senare gå på bio. Bara vara med varandra...
JAG KAN JU DRÖMMA VIDARE!

Vet inte när han och jag sms:ade med varandra senast... Jag har försök hålla ut tills han hör av sig, men idag sprack det. Skickade ett sms vid åtta och frågade om jag skulle komma till han efter jobbet på lördag. Jag frå svar att han ska mecka bil och sen dra till sin syster.

Jag visste inte vad jag skulle svara eller hur jag skulle ta det. Men efter en stund kom det några tårar - Tårar av ilska och besvikelse. Jag vet inte vad jag ska säga till honom för att han ska förstå. Jag behöver honom verkligen! Jag vill inte andas utan honom, jag vill inte leva utan honom... Han är mitt syre - Varför kan inte jag få vara hans??

Jag verkar bara vara någon som han är med när han får lust :'(.. Det där sved att skriva - Bara i bloggen. Jag vet inte hur jag ska diskutera saken med honom... Jag vill inte drömma mer! Det gör bara smärtan värre!



Skriver senare...