.

Jag har sedan länge haft ät störningar och det är inget jag är stolt över, verkligen inte. Det är svårt och hårt, men det svårast är att erkänna för sig själv och enligt mig själv tycker jag oftast att jag ätigt normalt. Tills någon ställer frågan vad jag har ätigt, istället för att fråga om jag ätigt.. då jag kanske svarar - en kopp te. Men många tror att det hjälper att skriva om det, så nu idag tog jag mig modet att skaffa en blogg och på något vis försöka få ur mig saker och ting här. Men får väl se hur länge jag orkar skriva. Har hört att blogg värden är stor och att många av mina vänner har ytterst få läsare och dem som läser är bara de som dem känner. Jag får se hur det går med min blogg :).

Farmför allt kom jag och en fram till att om jag väljer att börja blogga kanske det finns fler där ute som ser mina texter och mår likadant som mig. Därför har jag skaffat bloggen utan att någon nära ska få se den, efter som att jag vill kunna skriva sker i fred - Har även en bok som jag skriver i, om vad jag äter varige dag, vad jag väger och hur jag mått rent allmänt. För att försöka komma någon vart.

Eller ja, vad ska man nu egentligen skriva? (ingen blogg expert) Men hoppas ni läser och kommenterar. Om jag får kommentarer och även ni har blogg kommer jag absolut besöka er. Det ända som är reskabelt är mina sämre dagar då jag kan skriva massa dåliga och negativa saker som jag dagen efter funderar över vad tänkte jag egentligen.

Men det jag gillar mäst, konstigt nog, är att hjälpa andra människor som har det jobbigt och svårt. Kanske för att jag ofta önskar att jag vill leva om mitt liv i en annan kropp. Jag ser bara de fin och vackra hos alla människor och blir ytterst besviken om någon börjar klaga över sig själv, hur den ser ut eller är i sig själv. Efter som jag skulle vilja ha något som den har. Men som sagt man har bara ett liv,en kropp...

Nu ska jag nog vila lite - ingen sömn i natt.
Lyckades ta mig till skolan men va på "bara" två lektioner.