.

Min pappa är så sjukt söt. Jag slängde ur mig en kommentar - "Det va länge sen man åt brieo ost".. ni skulle sett pappas ansikts uttryck x). "Du menar att du vill äta brieo ost?" han såg väldigt hoppfullt på mig. Då jag la blickan på vårat vita köks-golv och sa lite försiktigt "Ja, eller jag tror det"... Fort som bara den hade min pappa dragit min storasysters kille i handen ut till hans bil och slängde sig i väg och handla, han vet att jag fort kan ändra mig.

Just nu vet jag inte om jag kommer klara av det, men tycker det va så gulligt av honom. Jag vet även att han kommer säga  "Nu har jag till och med köpt den där osten, du kan väl ta en liiiten, liiiten bit?" och om jag inte svarar så kommer han troligtvist säga "Snälla för min skull"...

På senare dagar när jag efter många omomen fått i mig någon tugga så har det alltid varit för andras skull, som säger det för min skull. Men jag skulle vilja kunna stoppa något i min mun och känna att jag gör det för mitt eget bästa och inte för att någon annan trivs med synen att se mig äta något.

Verkligen svårt att förklara, men hoppas ni förstår vad jag menar.

Men lika gulligt av min pappa att han visade att han bryr sig, lika gulligt och glad blir jag för att ni läser och kommenterar min blogg. Det värmer så fruktansvärt mycket, mer än vad ni någonsin tror (: